Elektroden har en kärntråd som kan bestå av en metall eller olika metallblandningar allt beroende på vad den skall användas till. Höljet består av mineraler och kan i vissa fall även innehålla järn eller andra metallpulver.

Kärntråden finns i diameter från 1,6 - 7,0 mm. För privatsvetsaren är det 1,6 - 2,0 - 2,5 mm som gäller. Det är alltså kärntrådens diameter som betecknar elektrodens storlek.

Höljets uppgift är att skydda smältan: 1. Den avger en gas som tränger undan luften och dess föroreningar. 2. Den styr ljusbågen och materialtransporten till rätt plats på arbetsstycket. 3. Den bildar slutligen en slaggyta som skyddar smältan från luften till dess den kallnat.

Elektroder kan svetsas med liksröm (+ eller - pol) och med växelström. När det står ett plusmärke på elektrodpaketet skall elektrodkabeln anslutas till plus på likriktaren, står det minus på paketet skall elektrod och jordkabeln (återledaren) byta plats. Har du en transformator (växelströmsaggregat) kan kablarna inte skiftas. Se vidare tips 15 Svetsmaskiner.

När en +elektrod används avger den ca 70% värme och arbetsstycket 30%. Det innebär att en +elektrod inte tränger så djupt ner i arbetsstycket som en -elektrod, där procenttalet är det omvända. När man vill bygga upp en svets används därför +elektroder och när man vill ha en platt svets som tränger längre ner i arbetsstycket används en -elektrod.

Elektroderna kan delas upp i tre grupper: basiska, rutila och sura elektroder. Sura elektroder liknar den rutila elektroden och används numera inte så ofta, därför koncentrerar vi oss på de två förstnämnda.

Basiska elektroder kallas ofta för +elektroder och påbyggnads-
elektroder. De används till konstruktioner som utsätts för stark påfrestning och ger en seg stark svets. Den kan svetsas i alla lägen och även i slaggen. En vanlig basisk elektrod som de flesta känner till och många säkert blivit arga över är OK 48.00. Det är en utmärkt elektrod, men man måste veta vilken svetsmaskin som skall användas. Det går inte med en transformator som många försökt, utan man måste använda en likriktare eller omformare.

Basiska elektroder är känsliga för fukt och måste därför lagras på en torr plats. Fuktiga elektroder ger porer som försvagar svetsen. Fuktiga elektroder kan torkas i ugn. Du kan också snabbtorka elektroden genom att trycka den mot arbetsstycket och kortsluta den. När det ryker om elektroden (vattenånga avdunstar) lyfts den bort. Låt den kallna några sekunder och fortsätt sedan svetsarbetet.

Rutila elektroder kallas ofta för -elektroder, inträngnings-
elektroder och universalelektroder. De är lätta att tända och ger en slät vacker svets, men är mindre sega än basiska elektroder. Den ovane kan lätt få slagginneslutningar i svetsen men med lite träning brukar det gå bra. Den går bra att använda till både grov och tunn plåt. Både likström och växelström kan användas. Det är en bra och lättsvetsad elektrod som ofta används tillsammans med transformatorer (växelströmsaggregat). Det här är elektroden som passar privatsvetsaren.

Genom att blanda olika mängd metallpulver i elektrodhöljet erhålls en längre svetssträng (utbyte) än vad som skulle fås med enbart mineralhölje och kärntråd. Det gör svetsarbetet mer ekonomiskt eftersom man inte behöver byta elektrod så ofta. Därför är det inte säkert att den billigaste av två likvärdiga elektroder är det bästa köpet, utan man måste först kontrollera elektrodens utbyte.

En elektrod som inte innehåller järnpulver har ett utbyte på 80 - 95%. En högutbyteselektrod kan ha mellan 130 - 270% utbyte, men de kan enbart svetsas i horisontalläge. Det vanligaste utbytet är ca. 125%.

Observera att all svetsrök mer eller mindre är hälsofarlig. Elektroderna delas in i rökklasser 1 -7, där nr. 7 är farligast. Läs därför varningstexten på svetspaketet och vidta de åtgärder som behövs.

Summering:

1. Välj elektrodtyp och storlek som passar din svetsmaskin.
2. Välj rätt elektrod till det arbete som skall utföras.
3. Kontrollera + och - anslutningen om du har en likriktare.
4. Använd torra elektroder.
5. Se upp med svetsröken. Det gäller även vid all svetsning.

Komplettera gärna det här tipset med tips 15 och 18.

Copyright Tenico 1997

Startsidan

Tipssidan